En illusion mindre om Gerard Depardieu

Häromdagen var franska skådisen Gerard Depardieu i Stockholm  på en presskonferens.  Det var SAS som meddelade att de säljer Depardieus roséviner på alla sina flighter.  Skådisen blir bara större och större för varje år, både fysiskt och även som vinodlare.  För att börja med kroppshyddan så kommer jag ihåg en intervju på fransk TV för några år sedan där han var synnerligen öppen med sin bakgrund och sin livsstil.  När det kom inpå hans redan då ofantliga volym sa han att han för länge sedan accepterat “cette envelope”.  Det här är jag, ta mig som jag är.  Föresten hörde jag honom häromdagen på TV berätta att han dricker mellan 5 och 8 flaskor vin per dag.  Voila, det slår man inte utan vidare.

Ok, men det skulle handla om hans intresse för vinodling.  Jag har länge känt mig stolt över att vara kollega och granne med den store Gerard Depardieu.  Visst, det är inte så långt till Aniane där hans vingård ligger, men nu läser jag att detta är bara en av 19 vingårdar!!!

Vilken skandal, han är bara trottoarbonde och är inte särskilt involverad i skötseln av gården.  En illusion mindre.

Gerard Depardieu i Stockholm, från Mikaels Mölstads vinblogg i SvD

Länk till Mikael Mölstads vinblogg

Det var för cirka 10 år sedan Depardieu köpte sina vinmarker i Aniane.  Då hade byn just gått igenom en flerårig tvist med den Kaliforniske vinmakaren Robert Mondavi.  Den sistnämnde ville köpa ett parti skog och göra detta till en perfekt vinmark där man skulle producera ett toppklassigt vin i prisklassen 500:-/flaska.  Detta föll inte i god jord hos den lokala vinodlargruppen som menade att detta skulle släta ut Anianevinernas karaktär.  Alla tyckte inte likadant, det fanns de som såg detta som en möjlighet att få global spridning på Languedocviner och att även höja distriktets renomé.

2003 när Depardieu köpte sin vinmark fanns det en antydan till sådana reaktioner också.  Man menade att Aniane’s vinmark skulle brukas av Aniane’s unga.  Köpet blev i alla fall av och idag kämpar Aniane’s vinodlare likväl som många andra i regionen med att få avsättning för sitt vin.  Nedlagda vinodlingar är en vanlig syn här nere och de lokala odlarna tar tacksamt emot folk utifrån som kommer in med nya idéer och nya marknader.  För vinet är det verkligen inget fel på, det gäller bara att sprida budskapet i en värld som producerar för mycket vin i förhållande till marknadens efterfrågan.

Vinodlingen utvecklas Tullen följer dig

Den här affischen såg jag på la Douane i Beziers. Den beskriver inte hela sanningen. Många äldre vinodlare ger upp, många av de gamla ärorika Cooperativen tvingas också att ge upp.  Samtidigt finns det ett gott klimat för nya vågade satsningar av yngre människor.  Så ok, jag ger affischen rätt.  Och Depardieu.